På väg igen. Mot vår sista anhalt innan hemresa. Älskade Essaouira. Marrakech imponerade inte direkt på kvällen heller. Människor som vill luras, ledsna apor och en allmänt hetsig stämning. Vi gav oss av så fort vi kunde i morse, och körde mot kusten. Jag och Y imponerades av att vägen var så fin, men fick bittert ångra det när vi svängde in i vårt nya område. Den steniga och pyttesmala vägen tillät inte hastigheter över 5 km/h. Till slut var vi ändå framme vid huset vi hyr den sista veckan. Barnen kastades i poolen direkt när vi kom fram, och snart skulle jag och Susanne köra och handla. Vid denna min tredje körning i Marocko tänkte vi hitta en smartare väg ut. Det gick precis tvärtom, och efter att jag backat tillbaka genom ett kvarter där vägen bestod av fotbollsstora klippblock och en (upplevd) marginal på 1 decimeter på varje sida var jag rätt skakig.
(Inga bilder från denna nära-döden-upplevelse)
Efter handling blev det pool, grill på vår blåsiga takterass och nu stillhet.
Eftersom barnen har fått skärmtid. The only way.
Vi har inte orkat köra in till stan idag, men imorgon!
