4 Läs mer >>
Dagen inleddes ungefär som de senaste dagarna. N är och leker med sysslingar och andra barn, Y är hos bilmekanikern och jag och G flanerar i stan. Idag har vi varit inne i själva medinan och snurrat runt. Jag inbillar mig att alla stirrar på oss men det syns flertalet turister och folk med barnvagnar så det är nog bara inbillning. Jag är inte tillräckligt modig för att börja handla från marknadsstånden ännu, utan bara där det redan står pris på varorna. Snart har jag förhoppningsvis jobbat upp lite arabiska för att kunna förhandla lite om priserna...
 
Efter en hemmalunch hämtade vi N och åkte till en jättelekplats utanför Martil. Roligt för barnen, gott myntate och en intilliggande restaurang som verkar bra, så det blir fler turer dit.
 
 
Ja, roligt för vuxna också...
 
 
Nu städar vi lägenheten för ikväll kommer Folke och Linda!
 
- Emma
 
 
 

Dag 13

0 Läs mer >>
N har varit på lekdejt hela dagen och Y har stökat med bilfix och lägenhetsfix, så jag och G fick lite egentid och vågade oss ut på en fika. Bortsett från att jag fick kaffe när jag beställde te så gick det fint. Jag är så himla rädd att gå vilse så mina promenader är ganska begränsade till ett par gator upp och ner. Men min säkerhetszon utvidgas för varje dag.
 
 
Vid lunch hämtades vi av Y och hans morbror för en tur upp i bergen och ett litet vattenfall. Fint, men synd att det inte tagits om hand bättre. Sophanteringen här är helt enkelt inte vad en är van vid.
 
 
Idag var det så dags att ge oss på den färska fisken som säljs precis runt hörnet. Y var och handlade och blev sedermera även tvungen att skölja, dela och panera då jag blev skapligt överkänslig och knappt vågade titta på den läskiga fisken (därav inga närbilder!). Väl tillagad smakade den ungefär som tonfisk, men den var inte större än en underarm så tonfisk var det knappast. G var mycket förtjust och åt en ganska strikt kvällsmat på enbart fisk då riset ratades.
 
 
När N äntligen var hemkommen skulle vi ge oss iväg på kvällstur till stranden. Halvvägs framme börjar bilen hacka så vi vände snart hemåt igen och hoppas på goda nyheter från bilmekanikern imorgon. Hur det än blir så blir det billigare än om det hade hänt i Sverige i alla fall. Nåja, det är världsligt!
 
-Emma
 

Dag 12

4 Läs mer >>
Idag lämnade vi N för första gången hos släkten. Resten av familjen gav sig ut och rekade stan och hittade äntligen skogatan! När två timmar hade gått var jag extremt hispig över hur N klarat sig utan att kunna språket särskilt bra. Vi hade dock kunnat vara borta längre. N sprang skrattande och gömde sig när vi kom och han ville inte följa med förrän vi lovade att vi skulle till stranden. Vi ska försöka lämna regelbundet så att arabiskan sätter sig, och han får leka med andra barn. Att rulla på stan och kolla skor verkar inte vara hans grej.
 
 
Sagt och gjort. Idag provade vi stranden vid Cabo Negro. Vi ville undvika den starkaste solen och var inte där förrän vid halv fyra. Trots det verkar jag ha bränt mig. Jag borde ha uv-dräkt som barnen.
 
 
Och Y ville ha upprättelse efter badbilden igår. Han badar faktiskt på riktigt.
 
 
-Emma

Dag 11

3 Läs mer >>
 
Äntligen baddags! Vi åkte till lyxiga Marina Smir med pannkakor och Bobs hallonsylt för första doppet. Inget vatten att ligga och guppa i alltför länge, men till och med Y badade och det säger en del.
 
 
G tyckte havet var lite småläskigt och höll sig snällt under parasollet, men tids nog blir han nog lika förälskad i att bada som storebror.
 
 
Eller så blir han lika känslig för kyla som sin far...
 
 
Nu åker vi till Martils strandpromenad för kvällstur.
 
-Emma

Dag 10

2 Läs mer >>
 
Ikväll tog vi oss upp i bergen för att smaka på Tétouans bästa myntate. Ett fantastiskt litet café med dödsföraktande sittplatser på klipputskotten. Vi valde de säkrare borden inomhus och N satt efter ett tag och spelade spel och lekte med några andra barn på plats. Så himla fint att se språkbarriärer överbryggas.
 
 
 
Utsikten var ljuvlig och N hade tursamt nog tagit med sig sin kikare.
 
 
 
-Emma

Dag 9

2 Läs mer >>
 
Idag fick jag den ståtligaste egentiden: Obegränsad tid ensam på stormarknaden Marjane. Med ljudbok i öronen strosade jag runt i gångarna i halvannan timme och valde omsorgsfullt mellan de miljoner sorters yoghurt och couscous som fanns. 
 
 
Resten av min dag har bara tillbringats hemma. Y har varit iväg med N hos släkt och sen fixat med bilen, så jag och G har hemmafruat. Lagat barnmat (burkmaten här är dyyyr), tvättat, städat och så vidare. G har även tränat på gångstilen med sin nya bil.
 
 
 
På en annan semester eller på en svensk sommardag hade jag blivit stressad av att inte vara ute i det fina vädret, men här vet jag ju att det väntar mig uppemot 50 dagar med lika fint väder. Så himla fint!
 
-Emma

Dag 8

2 Läs mer >>
Planen för dagen var: Köra till Ceuta (liten halvö som tillhör Spanien), shoppa billiga och fina grejer, köra till stranden och sen hem innan kvällsmat. 
 
Istället blev det en kort runda på grossistmarknaden strax innanför gränsen med ett ganska magert resultat. Den kändes inte särskilt barnvänlig så jag och barnen gick tillbaka till bilen och fikade i bagageluckan medan Y kollade in de sista garagebutikerna.
 
 
 
Hade vi varit utan barn och gett det tid så hade vi säkert kunnat fynda en del, men vi begav oss in till centrum i Ceuta istället. När vi efter mycket om och men hittat en liten parkering insåg vi att det var siesta i ungefär två timmar till. Raskt bestämde vi oss för att strunta i shoppingen och åka direkt till stranden i Marocko. Gränspolisen ville dock något annat. Efter att Y hade krigat med hela den otillmötesgående staben och jag och barnen suttit och svettats i bilen i över en timme (tack iPad och den torra brödbit som sysselsatte barnen!) kom vi så äntligen tillbaka till Marocko. Inga strandbilder idag alltså...
 
 
 
Jag har dock upptäckt något alldeles fantastiskt. I vår lilla butik såldes detta i lösvikt jämte riset och bönorna. Vi fick rådet att steka det i het panna i 10 sekunder, och så blev det snacks! Vi hade tänkt köpa med marockanskt kakel hem, men jag funderar på om vi inte ska fylla bilen med detta istället.
 
 
 
-Emma
 
 
 
 
 
 

Dag 7

5 Läs mer >>
Kanske är det vädret, den nya miljön, den hispiga modern eller bara omställningen som gör det, men N behöver plötsligt lite mer sömn än vanligt. Trots att han sover ungefär som vanligt på natten blir han trött och grinig redan på förmiddagen. Efter en förmiddag med bråk och skrik kom vi så äntligen iväg in till stan. Som ett brev på posten somnade båda barnen i bilen och jag och Y fick en timmes strosande i lugn och ro innan de vaknade till liv. Dock något gladare nu. Kanske för att vi gick och fikade direkt.
 
 
Framåt eftermiddagen körde vi ut till Martil och stranden. Denna blogg kommer innehålla eviga upprepningar om att vi är på stranden, men den är skapad för att dokumentera vår vardag här och således blir det just så.
Idag stod gymnastik på schemat.
 
 
I många mindre städer här i Marocko har jag (åtminstone vid tidigare resor) upplevt det lite obekvämt att vara västerländsk kvinna. Nu i Tétouan känns det dock rätt så bra. Många kvinnor går klädda ungefär som jag och idag var det t.o.m. en kvinna som frågade mig om när bussen kom (efter vad jag förstod). Det tog jag som ett tecken på att jag inte ser helt lost ut på gatorna här (eller så var det för att jag råkade stå och hänga vid en busshållplats...). För marockanerna är det fortfarande kall vår och många går klädda i lite varmare kläder, det ska bli spännande att se när den riktiga värmen kommer om/hur klädseln förändras. 
 
-Emma
 
 
 
 

Dag 6

2 Läs mer >>
Idag packade vi matsäck för att ge oss ut på utflykt. Häromdagen provade vi en lekplats här i närheten, men den var dels smockfull av barn och dels aningen livsfarlig i sitt utförande. Idag tänkte vi istället prova en mindre som ligger lite närmre. Väl där slår verkligheten oss med kall hand när det ligger en ung man och sover i röret i klätterställningen. Vi lastade strax in oss i bilen igen och åt vår matsäck på väg till Martil istället. N var mycket oroad över den sovande pojken. Det var så synd om honom eftersom hans mamma och pappa inte var hos honom och eftersom han inte kunde sova hemma. Om han bara visste hur rätt han har.
 
Vi körde vidare norrut och möttes snart av både sol och en lyxig strand, så vi stannade för lite stenkastning och snäcksamling.
 
 
På eftermiddagen var det äntligen juicepressarbonanza innan vi begav oss till närmsta souk (marknad) för att inhandla lite varmare kläder. Ute är det skönt (tänk svensk sommar) men inne i lägenheten är det hiskeligt kallt. Nu sover N således i fleecepyjamas och jag svassar runt i fleeceharemsbyxor. Ja, jag valde en färg som matchar min fleecejacka. Såklart. 
 
 
Vi är dock lovade att även lägenheten blir varm inom nån vecka eller två när den riktiga värmen börjar komma utomhus. (Men fleeceharemsbyxorna släpper jag icke! Så dejliga!)
 
-Emma
 
 
 
 

Dag 5

1 Läs mer >>
Även Marocko kan tydligen bjuda på regn, så nu har vi fått utveckla vårt kojbyggande. Marockanska vardagsrum är dock ultimata att bygga i. 
 
 
Trots regn gav vi oss ut på en shoppingrunda med släkten. Att handla något så enkelt som påslakan eller lite frukt innebär alltid lite dealande och förhandling med olika försäljare innan rätt pris uppnås. Allra bäst pris blir det om turisterna (framförallt jag) håller oss borta så att Ys moster får sköta snacket ifred.
 
 
Köket har nu laddats med påsvis av äpplen, bananer, melon, jordgubbar och apelsiner. Vår sällan använda juicecentrifug ska få gå varm. Den tar en evighet att rengöra så det är bäst att storpressa och frysa in till isglass och portionsflaskor med juice.
 
Nu hoppas jag på sol snart igen så vi kan ge oss ut igen. N blir inte nån ängel direkt av att sitta inne en hel dag...
 
-Emma
 
 
 

Dag 3-4

6 Läs mer >>
Efter en stökig natt med lille G var det tidig morgon i vår lilla lägenhet. Snart var alla uppe och vi begav oss till café för lyxfrukost. 
 
 
Efter det lite shopping och sen lägenhetsfix med läckande kranar, läckande blöjor och ett katastrofalt kojbygge. Kvällen tillbringades hos släktingar där N efter en stunds blyghet busade friskt med hela familjen. Skönt att det leks trots att det talas olika språk.
 
Och även G har fått smak för rghaif (marockansk pannkaka).
 
 
- Emma

Dag 2

2 Läs mer >>
Så flög då jag och barnen äntligen ner för att möta upp Y i Marocko. Jag bävade inför att resa ensam med barnen, men det gick över förväntan. Efter en mellanlandning i Lissabon steg vi på det som N kallade för "bebisplanet".
 
Planet rymde 17 arma själar och bjöd på en öronbedövande berg-och-dalbaneflygning. Lyckligtvis tjöt N av skratt under både start och landning...
 
Så landade vi äntligen och efter ett solskensmöte med Y begav vi oss till lägenheten i Tétouan. Till följd av hunger och trötthet gnällde N för att han ville hem, G för att han är bebis och de gnäller ju emellanåt och jag för att jag inte hade full kontroll på läget.
 
Y styrde upp och tog oss till Pizza Hut med bredvidliggande tivoli. Alla nöjda och glada. Sen kom vi äntligen till den efterlängtade stranden.
 
 
Kanske inte högsommar ännu, men snart doppar vi oss nog och inom kort räknar jag med att tillbringa många dagar på stranden. Trötta men nöjda satte vi oss i bilen hem och N sa: "Nu är jag sömnig och vill hem till Marocko." (vilket i detta fall betyder lägenheten. Begreppet Land har inte riktigt kopplats ännu)
 
Det visar sig att den som har svårast att acklimatiseras är jag. Att inte kunna språket, hitta i staden eller knappt ens i lägenheten... Tur att jag har min klippa Y med mig. Jag ska försöka tänka mer som N och bara njuta av nuet utan att grubbla på vad vi gör imorgon eller om en månad.
 
 
- Emma
 
 

Dag 1