Dag5

Först grönsaksmarknaden för att fylla förråden så vi kan börja äta hemma också. Barnen var ömsom förtjusta och ömsom förfärade av ljud, lukter och djur (både levande och döda).


En vända till på stan för att undkomma de mest brännande timmarna på stranden.


Och så stranden. Idag var där mindre folk, och jag trivdes igen.  


Men barnen. De leker jättefint ihop, bråkar väldigt sällan, MEN HERREGUD vad de låter! Jag och Y försöker intala oss att det är något bra. Vi främjar framtida brödrarelationer, glada minnen från Marockoresan och världsfreden. Men det är  a l d r i g  tyst. Aldrig.

Vi märker också att vi bara är ett par dagar in i semestern. Hjärnorna snurrar på lite för fort, vi blir rastlösa efter en timme på stranden och vill gärna hinna med allt på samma gång.

Tur då att jag är mästare på att göra listor.

-E-




Kommentera här: